Alfahannen

'Hon höll kvar blicken. Lucas också. Han släppte det han hade för händerna och tog ett kort kliv framåt, lyfte på hakan och log charmigt. Flörtade med henne. Nina log tillbaka. Hon kände att nu skulle det hända. Då hördes ett främmande ljud, ett elektriskt brummande som steg tills alla lysrör hastigt flimrade till och slocknade. Det blev mörkt i lokalen.'Nina viker rutinmässigt samma gamla papperskartonger på det dötrista lagerjobbet. Hade det inte varit för Lucas, med de perfekta magmusklerna och det sandblonda håret, hade hon sagt upp sig för längesen. Kollegan Eddie gör ett bra jobb i att avbryta hennes drömmerier med sina löjliga frågor, men när det en eftermiddag blir strömavbrott släpper alla hämningar. I lagrets mörker kan vad som helst hända.-